
Baskisk cheesecake
En bränd kärleksförklaring från norra Spanien

Den "brända" cheesecaken från Baskien har på bara några år tagit sig från ett litet konditori i San Sebastián till konditoridiskar världen över — inklusive Stockholm. Den ser kanske enkel ut, nästan rustik, med sin karamelliserade yta och skälvande mitt, men låt dig inte luras: Baskisk cheesecake är en tekniskt utmanande efterrätt där precision, temperatur och timing spelar avgörande roller.
Vad är baskisk cheesecake?
Till skillnad från den klassiska amerikanska cheesecaken, som ofta bakas långsamt i vattenbad och får en blek, jämn yta, bygger den baskiska versionen på motsatsen. Här vill man ha hög, direkt värme, vilket ger en djupt brun yta — nästan bränd — samtidigt som insidan förblir silkeslen och nästan krämig. Resultatet är en smakmässigt komplex kaka där bitter karamell möter syra, sötma och sälta.
Basen består traditionellt av färskost (oftast Philadelphia), ägg, grädde, socker och lite mjöl. Ingen botten, ingen gelé, inga krusiduller. Det är en dessert som litar på att råvarorna, tekniken och temperaturen ska tala för sig själva.
Från San Sebastián till Stockholm
Cheesecaken har sitt ursprung i San Sebastián, hjärtat av Baskien — en region i norra Spanien känd för sin gastronomiska tradition, sin starka kulturidentitet och inte minst, sin innovativa matkultur. Den första baskiska cheesecaken bakades i början av 1990-talet på restaurangen La Viña, där kocken Santiago Rivera sökte efter en enklare, mer "äkta" version av den klassiska ostkakan.
Baskien är kanske mest känt för sina pintxos (små munsbitar, ofta serverade på bröd) och sina Michelin-stjärnor per capita — bland de högsta i världen. Men det är också ett kök som präglas av kvalitetstänk, lokala råvaror och en djup respekt för tradition. Det är därför inte förvånande att något så enkelt som en cheesecake kan förvandlas till ett kulturellt uttryck.

Varför temperaturen är avgörande
För hemmakocken som vill bemästra baskisk cheesecake är förståelsen för temperatur helt avgörande. Det handlar både om ugnstemperatur och innertemperatur. Traditionella recept föreslår en mycket het ugn — ofta upp mot 220–240°C — vilket gör att ytan snabbt får sin karaktäristiska färg. Men det är lätt att gå från karamelliserad till bittert bränd om man inte har koll.
Ett bra riktmärke är att ta ut kakan när mitten fortfarande dallrar lätt och en digital termometer visar cirka 70–72°C i mitten. Vid denna temperatur har äggens proteiner börjat koagulera, men smeten är fortfarande lös nog att ge den där krämiga, nästan lava-liknande texturen när kakan skärs upp.
Här gör termometern hela skillnaden. En grad hit eller dit kan vara avgörande för konsistensen — särskilt om du siktar på att efterlikna de allra bästa versionerna från San Sebastián.
Att servera och variera
Baskisk cheesecake är ofta godast helt naturell, gärna efter att ha fått vila i rumstemperatur ett par timmar. Konsistensen mognar och smakerna djupnar. Men det går också utmärkt att leka med smaksättningar — lite vanilj, en skvätt sherry eller till och med blåmögelost för en mer vuxen variant.
Vill du gå ännu längre kan du laborera med sockerarter (muscovado ger en rundare smak), gräddens fetthalt eller använda ett blandat mjöl (t.ex. mandelmjöl för nötighet). Det viktiga är att alltid hålla koll på temperaturen — det är den som avgör om du får en perfekt mitt eller en torr, grynig kaka.
Sammanfattning för hemmakocken:
- Ugnstemperatur: 220–240°C, gärna med över- och undervärme.
- Innertemperatur: 70–72°C i mitten.
- Tips: Använd digital termometer och lita på att kakan "sätter sig" när den svalnar.
- Servering: Rumstempererad, gärna dagen efter bakning.
Baskisk cheesecake må se enkel ut — men som så ofta med det till synes enkla ligger djävulen i detaljerna. Och för dig som hemmakock med öga för precision är detta en efterrätt som bjuder på både teknisk utmaning och fantastisk utdelning.

Recept: Baskisk cheesecake
Ger 1 kaka, ca 10 bitar
Förberedelse: 15 min / Gräddning: ca 35–40 min
Ingredienser
- 600 g naturell färskost (t.ex. Philadelphia)
- 250 g strösocker
- 4 stora ägg (rumstempererade)
- 3 dl vispgrädde (minst 36 % fett)
- 1 msk vetemjöl (eller majsstärkelse för glutenfritt)
- 1 tsk vaniljpulver (valfritt)
- En nypa salt
Utrustning
- Springform, 20–22 cm i diameter
- Bakplåtspapper
- Digital termometer
Så gör du
-
Förbered form och ugn
- Sätt ugnen på 230°C (över- och undervärme, ej varmluft).
- Klä en springform med två lager bakplåtspapper, låt pappret sticka upp ovanför kanten – kakan kommer att resa sig.
-
Vispa färskost och socker
- Vispa färskosten mjuk och jämn i en stor bunke.
- Tillsätt sockret och fortsätt vispa tills blandningen är slät – men undvik att vispa in för mycket luft.
-
Tillsätt ägg – ett i taget
- Vispa ner äggen ett och ett, se till att varje ägg är helt inkorporerat innan nästa tillsätts.
-
Grädde, mjöl, salt och smaksättning
- Blanda ner grädden, mjölet, saltet och vanilj (om du använder det).
- Vispa till en helt slät smet.
-
Grädda
- Häll smeten i formen.
- Grädda i mitten av ugnen i 35–40 minuter – eller tills kakan har puffat upp, ytan är djupt brun (nästan svartfläckig) och mitten dallrar lätt.
- Använd en termometer: mittpunkten ska ligga på 70–72°C för perfekt krämighet. Vid 75°C börjar den bli fastare, vid 80°C är den genomgräddad.
-
Kyl och vila
- Ta ut och låt svalna i formen minst 3 timmar (gärna längre).
- Servera rumstempererad för bästa textur.
💡 Tips för hemmakocken
- Vill du ha en lösare mitten? Ta ut kakan vid 68–69°C.
- Låt gärna stå över natten i kylskåp, men ta fram minst 1 timme före servering.
- Smeten går att smaksätta försiktigt: apelsinskal, espresso eller till och med en nypa rökt salt ger intressanta variationer.